Jag slutade organisera för mitt framtida jag
Nu hämtar AI datan, skriver sammanfattningen och läser den åt mig senare.
Tidigare var jag sparsam i mina anteckningar. Jag visste att det var jag själv som skulle gå tillbaka och läsa dem, så jag höll dem korta och välorganiserade. Skrev jag för mycket skulle jag drunkna i text nästa gång jag letade efter något.
Nu skriver jag inte alls. En agent i Claude Code hämtar data från GitHub och Jira, genererar månadssammanfattningar, och sparar dem som anteckningar via min MCP-server för Bear. Anteckningarna är mer utförliga än vad jag någonsin hade orkat skriva manuellt.
Och det är okej. För det är inte längre jag som ska navigera dem. Nästa gång jag behöver veta något ber jag AI summera, filtrera och svara på frågor istället. “Vilka projekt jobbade jag med under hösten?” är en fråga jag kan ställa utan att gräva själv.
Om man tar ett steg tillbaka blir kedjan lite lustig:
- AI hämtar data från GitHub och Jira
- AI sammanfattar datan
- AI sparar sammanfattningen i Bear
- AI läser sammanfattningen när jag frågar senare
AI summerar AI-summeringar av AI-hämtad data. Varje lager kan tappa nyanser. Slack-diskussioner, muntliga beslut och undersökningar som inte ledde någonstans fångas inte. Det blir en selektiv bild.
Men det är fortfarande bättre än vad jag hade innan, som var ingenting. Och de gånger jag själv minns något som saknas kan jag komplettera.